Vinden på vintern: luckan, isoleringen och luften under taket

Varför fukten hamnar där

Inomhusluften är varm och bär mycket fukt. När den når den kalla råsponten kyls den, och fukten fäller ut som kondens eller rimfrost. Lite i taget torkar ut när vinden ventileras. Kommer det upp luft hela vintern blir brädorna blöta, och fukt som stannar länge ger mögel. Därför spelar det roll hur tätt vindsbjälklaget är, inte bara hur tjockt det är isolerat.

Vindsluckan

Luckan är ofta det största hålet mellan huset och vinden. Varm luft stiger, och genom en lucka som inte sluter tätt går den rakt upp.

• Stäng luckan och känn efter drag längs kanterna en kall dag.
• Titta på tätningslisten. Är den platt, sprucken eller borta ska den bytas.
• Kolla att luckan är isolerad på ovansidan, och att reglar eller lås trycker den mot listen.

Husvo föreslår att ni kollar att vindsluckan sluter tätt en gång om året, innan eldningssäsongen. En ny tätningslist är billig och gör ofta mer nytta än nästa lager isolering.

Isoleringen

Lösull sjunker ihop med åren, och möss, hantverkare och vinden själv flyttar på den. Glipor, gropar och ytor där isoleringen blåst bort blir kalla fläckar i taket under och varma fläckar på vinden, där snön smälter först.

Husvo föreslår att ni kollar att isoleringen på vinden ligger jämnt vart femte år. Gå på bjälkarna eller gångbryggorna, aldrig mellan dem. Titta särskilt runt luckan, runt skorstenen och längs takfoten. Isoleringen får inte vara tryckt ut så långt att den stänger luftspalten vid takfoten, för då stängs ventilationen av. Ska vinden tilläggsisoleras blir den kallare och känsligare för fukt, så be den som gör jobbet titta på ventilationen och luckan samtidigt.

Ventilationskanalerna

I många hus går frånluftskanaler över vinden till en huv på taket. En kanal som är oisolerad eller trasig kyls ner av vindsluften, och fukten i luften inifrån kondenserar inne i kanalen. Vattnet droppar sedan ner i isoleringen eller tillbaka in i huset. En kanal som slutar på vinden i stället för att gå ut genom taket blåser in den fuktiga luften rakt under råsponten.

Husvo föreslår att ni kollar ventilationskanalerna på vinden vart tredje år, en kall dag när kondensen syns. Leta efter fukt, isolering som lossnat och skarvar som glidit isär. Har huset FTX eller frånluft hör kanalerna ihop med resten av ventilationen, se guiden om ventilationen.

Ventilerna i takfoten och gavlarna

En kall vind behöver luft som kommer in vid takfoten och går ut högre upp. Under sommaren bygger fåglar och getingar bo i springor och galler, och färg eller isolering kan täppa till resten. Husvo föreslår att ni rensar ventilerna i takfoten och gavlarna en gång om året, på våren innan fåglarna börjat bygga. Insektsnät ska sitta kvar, men nät som satt igen av damm och spindelväv släpper inte igenom mycket luft. Täpp aldrig igen en ventil för att det drar på vinden. Det drar för att det ska göra det.

Vindskivor och takfot

Vindskivorna sitter längs gavlarnas takkant och tar mer väder än någon annan bräda på huset. Takfotsbrädorna under taket är mer skyddade men blir blöta när rännorna rinner över. Husvo föreslår att ni kollar vindskivorna och takfotsbrädorna vartannat år. Titta efter flagnande färg, mörka partier, sprickor och lösa plåtar. Trä som är mjukt när du trycker med en skruvmejsel har fått stå blött för länge. Ta det i tid, för en rötskadad vindskiva kan ta med sig takfoten och yttersta raden pannor.

Istappar som signal

Stora istappar längs takfoten är ofta det första tecknet utifrån på att värme läcker upp. Ser ni dem varje vinter, börja med luckan och isoleringen. Mer om snön och isen står i guiden om snö och is på taket.